Alla förslag i produktivitetkommissionens delbetänkande

Regeringen tillsatte våren 2023 Produktivitetskommissionen som ska analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktivitetstillväxten i näringslivet och öka produktiviteten i den offentliga sektorn i Sverige. 

Nu har Produktivitetskommissionen lämnat delbetänkandet Goda möjligheter till ökat välstånd som innehåller förslag på åtgärder och bedömningar för att öka produktiviteten inom nio områden, från bostäder och byggande till skatter.  

Delbetänkandet skiljer på förslag och bedömningar. Förslag är konkreta åtgärder som kommissionen vill se genomförda. Bedömningar är inriktningar på åtgärder, som innebär att kommissionen inte har tillgång till tillräckligt detaljerade beskrivningar för att kunna lägga fram konkreta åtgärder.  

Här listas delbetänkandets förslag, inte dess lista över bedömningar. Undantaget är punkterna under området skatter. Kommissionen lägger inga konkreta skatteförslag i delbetänkandet, utan endast bedömningar.  

I delbetänkandet finns listan över både förslag och bedömningar på sidorna 41–50.  

Många förslag på ökat produktivitet

Bostäder och byggande  

• Regeringen bör lägga fram en mål- och inriktningsproposition för bostadsmarknaden där målsättningen fastslås samtidigt som den bör innehålla konkreta inriktningar för ett kommande reformarbete. Regelverket som krävs för att realisera propositionens inriktningar bör tas fram. 
• Statliga myndigheter behöver bidra till att förkorta ledtiderna inom kommunernas plan- och lovprocess. Regeringen bör införa återrapporteringskrav om detta i regleringsbreven. 
• Boverket bör, i samarbete med Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten, utvärdera möjligheterna för typgodkännande av flerbostadshus. 
• Inför en möjlighet till planavvikelse för seriebyggda flerbostadshus i enlighet med SOU 2020:75. 
• Utred om även produktion av samhällsfastigheter bör inkluderas i möjligheten till planaavvikelse. 
• Fri hyressättning vid nyproduktion bör införas. 

Det finanspolitiska ramverket 

• Ett riksdagsutskott bör endast få föreslå ändringar i statens budget om särskilda skäl föreligger. 

Kommunsektorn m.m. 

• Det bör inrättas ett kommunal- och regionalekonomiskt råd i syfte att bidra till ett ökat lärande och stärkt effektivitet. 

• Regeringen bör föreslå en statsbidragsprincip, där användandet av riktade statsbidrag regleras. 

Policyutveckling och försöksverksamhet 

• Metodstöd och vägledningar för offentlig sektors medverkan i försöksverksamheter bör tas fram, spridas och användas. 
• Ett antal myndigheter bör ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för regulatoriska sandlådor. 
• Utveckla den centrala stödfunktionen inom kommittéväsendet med ytterligare kapacitet inom samhällsekonomisk analys, juridik och administration. 
• Utöka delningsundantaget för utredningar och kommittéer så att även svar med synpunkter på utkast omfattas. 
• Skapa en samordningsfunktion i Statsrådsberedningen (SB) för att driva prioriterade departementsövergripande frågor. 
• Tillsätt en kommitté med uppdrag att driva ett antal centrala samordningsutmaningar mellan myndigheter. Kommittén ska samla myndigheter kring gemensamma problemställningar, identifiera centrala hinder och föreslå gemensamma lösningar. 
• Ge Ekonomistyrningsverket eller Statskontoret i uppgift att genomföra översyner av utgifter genom en omprövning av det offentliga åtagandet, den offentliga förvaltningens organisation eller av nivån på resurssättningen för att hantera olika uppgifter. 

Regelförenkling  

• Ekonomistyrningsverket (ESV) ska samordna statens arbete med regelförenkling, konsekvensutredningar och utvärderingar av regelverk. I detta ingår kompetensuppbyggnad, stöd, dialog med intressenter samt granskningsuppgifter. 
• Kraven på myndigheters konsekvensutredningar skärps i en rad bemärkelser. Bland annat genom ökat fokus på reglernas samlade samhällsekonomiska effekter. 
• En konsekvensutredning ska även göras när myndigheter hemställer till regeringen om nya eller förändrade regler. 
• ESV ska inhämta synpunkter via verksamt.se. Informationen ska redovisas till regeringen och ansvarig myndighet. 
• Genomför särskilda regelförenklingskampanjer där både utförande tjänstemän och aktörer som träffas av reglerna kan lämna synpunkter. 
• Konsekvensutredningar som föregått beslut om nya föreskrifter ska uppdateras inom tre år. ESV ska följa upp detta och rapportera till regeringen. 
• Lagar och förordningar med betydelse för företag, individer eller offentlig sektor ska utvärderas inom fem år. Regeringen ska återrapportera resultat och vidtagna åtgärder till riksdagen. 
• Utvärderingarna ska bland annat innehålla en bedömning av reglernas måluppfyllelse, en samhällsekonomisk analys och förslag på förenklingar. 
• Regeringen ska i en särskild skrivelse till riksdagen årligen redovisa hur den har agerat för att minska regelbördan för företag och andra.
•  Föreslagna bestämmelser stadgas i ny förordning. Bestämmelser för att genomföra förslagen som rör regeringens agerande bör stadgas i lag. 
• I instruktionerna för relevanta myndigheter ska det anges att de ska beakta företagens särskilda förutsättningar i sitt arbete i förhållande till företagen. ESV ges i uppdrag att rikta kunskapshöjande insatser till myndigheterna för ändamålet. 

Skatter 

Kommissionen lägger inga konkreta skatteförslag i delbetänkandet. Den återkommer mer samlat i slutbetänkandet som presenteras hösten 2025. Däremot ger delbetänkandet flera bedömningar, som listas här: 

• Den högsta marginalskatten på höga arbetsinkomster bör sänkas. 
• Lägre marginalskatt på höga arbetsinkomster motiverar en översyn av olika undantag. 
• Regelverket kring beskattningen av förvärvsinkomster bör förenklas och skatten bör sannolikt sänkas för lägre inkomster. 
• För att upprätthålla förtroendet för det duala systemet och en beskattning som inte missgynnar entreprenörskap bör beskattningen av fåmansföretagare förändras. 
• Den omsättningsgräns som i dag finns gällande personaloptioner kan utgöra ett hinder för snabbväxande företag och bör därför ses över. 
• Undantagen i kapitalbeskattningen bör ses över. 
• Skillnaden i den skattemässiga behandlingen av lånat och eget kapital bör åtgärdas. 
• Regeringen bör överväga att tillsätta en kontinuerligt verksam grupp för att säkerställa att Sverige är med och påverkar det internationella arbetet kring bolagsbeskattning. 
• FoU-avdraget bör ses över i syfte att förbättra det. 
• Bostäder bör beskattas i linje med beskattningen av tillgångar på ett investeringssparkonto. 
• Om bostadsbeskattningen inte görs om i linje med ISK bör åtminstone taket i den kommunala fastighetsavgiften slopas och stämpelskatten sänkas eller slopas. 
• Det bör utredas hur skattebasen för mervärdesskatten kan breddas och skattesatserna harmoniseras. 

Tillståndsprocesser  

• Regeringen bör tillsätta en utredning om en ny planlagstiftning. En ventil bör införas i miljöbalken, som möjliggör att angelägna allmänna intressen vägs mot varandra bland annat utifrån en samlad samhällsekonomisk bedömning. 
• Regeringen bör ta vidare redan inkomna förslag för hur elnätet snabbare ska kunna byggas ut. 

• Regeringen bör remittera förslagen från Fiske- och vattenbruksutredningen och ta dem vidare. 

Transportinfrastruktur  

• Integrera Trafikverkets investeringsplan med beslutet om att fastställa nationell plan och med det ekonomiska planeringssystemet för transportinfrastruktur så att dessa överensstämmer i innehåll och objektindelning. 
• Inför ett krav på motivering i de fall samhällsekonomiskt olönsamma projekt föreslås ingå i nationell plan/investeringsplan. 
• Åtgärder som inte innebär nyinvestering men som kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten bör hanteras i nationell plan/investeringsplan för att tydliggöra alternativ till nyinvestering. Trafikverket bör föreslå sådana åtgärder där så är lämpligt. 
• Ansvaret för att sätta kalkylräntan för statens investeringar i infrastruktur bör flyttas från Trafikverket till Riksgäldskontoret och baseras på statens upplåningskostnad samt en riskkomponent. 
• Ta hänsyn till samhällsekonomiska konsekvenser vid underhåll i högre grad än i dag. Effektivisera användandet av servicefönster, använd totalavstängningar där detta är mest effektivt och analysera om dygnet-runt-arbete kan vara effektivt. 
• Överväg att förändra redovisningen av tillgångar inom transportsektorn så att dessa speglar anläggningarnas verkliga tillstånd. Värderingen bör även viktas samhällsekonomiskt så att viktiga transportlänkar ges större tyngd än lågtrafikerade. 
• Tillsätt en utredning i syfte att se över Trafikverkets och transportsektorns organisation, utvärdera sammanslagningen och överväga införandet av institutionell konkurrens. 
• Mål- och anslagsstrukturen för Trafikverket bör ses över. 
• VTI, Trafikanalys och Trafikverket ska gemensamt ta fram en struktur för vilken data som ska samlas in och göras tillgänglig för att möjliggöra uppföljning och utvärdering av upphandlingar inom transportområdet. 
• Trafikverket bör bygga upp ett digitalt underhållsystem för väg och järnväg som ger en realtidsbild av ex, dess tillstånd, kostnad för underhållsåtgärder och när dessa behöver ske. 

Utbildning  

• Betygsättningen i grund- och gymnasieskolan bör normeras på gruppnivå och kopplas till resultatet i centralt rättade prov. 
• Ett gemensamt skolval bör införas. 
• Universitet och högskolor bör få ställa krav på en viss betygsnivå i ett ämne för att en sökande ska anses ha särskild behörighet. En försöksverksamhet bör genomföras där ett visst resultat på högskoleprovet krävs för att en sökande ska anses vara behörig. 
• Skolpengen bör bland annat kunna avspegla det skilda ansvar som åligger kommunala respektive fristående skolor. 
• Det bör införas en arbetsmarknadskomponent i den högre utbildningens resurstilldelningssystem och dimensionering. 
• Ersättningen i resurstilldelningssystemet inom den högre utbildningen bör viktas om, från helårsprestationer till antal helårsstudenter. 
• Resurserna per student inom den högre utbildningen bör öka.
• Försöksverksamheter i syfte att nå snabb genomströmning samt snabb och tidig utbildning bör genomföras. 
• Offentlighetsprincipen bör gälla alla huvudmän på skolområdet. 
• Det bör genomföras en försöksverksamhet där undervisningstiden i grundskolan utökas genom att terminerna förlängs och sommarlovet förkortas. 
• Alla barn bör erbjudas ett visst antal timmar per år i fritidshem t.o.m. vårterminen året barnet fyller 10 år. 
• Undantaget från krav på lärarlegitimation för lärare med en utländsk lärarutbildning som undervisar på ett främmande språk bör avskaffas.